chock

Så har det drabbat mej också som alla A-kändisar efter ett tag på toppen: Mediedrevet, det förbannade mediedrevet. Dom vinklar mej på fel sätt. Stjärnor som jag och Natacha har en tendens att bli omnänmda i helt fel sammanhang. Men Robinsson-Rolletiden hade sin glansperiod. Schlagerfuskeriet lika så. Men nu slår det tillbaka. Jag kan inte säga något längre utan att någon jävla journalist tejpar upp ett citat här eller bloggar om vad jag gjorde senast. Jag stänger in mej på rummet och hör någon som knappar på tangenter, en penna som stryks mot ett anteckningsblock, vad har jag gjort nu? Vad blir citatet, löpsedeln, eller bloggen? Samtidigt är det ju svårt att klandra dem för hårt, eftersom allt jag gör naturligtvis måste ha ett grymt allmänintresse. Klargörande: Citatet på hurra från i lördags klockan 04.00 är fabricerat. Men jävligt roligt. Lite citat ryckta ur sitt sammanhang (enligt Kött då de är som bäst) "Jag har varit på en bagare" - Angelica. "Jag ser inte skillnad på män längre" - Björn. "Jag tyckte min röst var ganska sexig" - Angelica. "Vem vill du helst såsa på?" - Niklas. "Nu ska ni säga varför jag är snygg" - Vesslan. "Hurra-kollektivet är ett ganska töntigt kollektiv-namn" - Säl. / Roland - som kanske tar tag i hemtentan...snart.